was successfully added to your cart.

Varukorg

Sy & Inspirationsmässan i Kviberg (Göteborg) är över och jag är otroligt tacksam för att jag fick chansen att vara med! En riktig liten pärla som jag missat alla tidigare år. Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig eftersom det ju ändå är tyg och sytillbehör som spelar huvudrollen på mässan men det gick så himla bra. Enkel och smidig inflyttning under torsdagen där vi möttes av goa och glada utställarkollegor. Så mycket skratt och härligt peppande pratstunder trots monsunösregn. Det är alltid en spännande nyfikenhet och laddad förväntan i början på såna här mässor, vilka kommer vi lära känna? Vem hamnar man bredvid? Kommer mitt sortiment vara populärt? Är mitt varumärke på rätt plats? Kommer någon att handla?

Men så kom fredagen, lördagen och söndagen och en härlig jämn ström av kreativa människor som tog sig tid att kika runt och inspireras av alla olika utställare. Så himla glad och tacksam över alla er som kom förbi och pratade, handlade, berömde, snackade sticktekniker och pågående projekt. Tack för alla fina ord om mina böcker och min stickdesign. Jag blir så där extra spralligt glad när någon säger ”Jag har inte stickat på typ 15 år men nu blir jag faktiskt lite sugen” och så köper dem Sticka till dig själv. Eller när någon som är helt oerfaren i stickvärlden känner sig tillräckligt inspirerad  att köpa med sig ett garnkit. Tack, tack, tack, ni värmer hela mitt hjärta!

Kviberg
StinaMaria
Festsjal
StinaMarias stickböcker

Stressrelaterad ohälsa och minnesluckor

Sen, efter mässan, var jag så klart beredd på hjärntrötthet och en paralyserad zoombiekropp i några dagar. Att leva med utmattningssyndrom är fortfarande en stor utmaning för mig. Det är liksom ingen förkylning som går över. Man kan inte ta en liten anti-stresskur med träning och meditation och sedan förvänta sig att livet ska bli som innan. För det blir inte det. Och kommer kanske aldrig att bli det heller. Men jag var inte riktigt beredd på att HELA VECKAN skulle bli en total överraskning!

När min hjärna nu ägnat sig åt planering och tankeverksamhet x1000 som inför en mässa är den liksom helt slut efteråt. Minnesluckorna avlöser varandra. Jag handlade och kände mig lite duktig, kom hem med coctailtomater, champinjoner och havregryn, för att sedan handla igen dagen efter och kom då hem med EXAKT samma saker…. frågade barnen samma frågor flera gånger för att jag inte kommer ihåg vad jag sagt ”men mamma det har du sagt typ hundra gånger idag”…Och så vidare och så vidare. Men en av dem större överraskningarna var att jag glömde att jag skulle jobba i butiken och att jag även glömde berätta det för min man vilket medförde att jag fick ta med mig tjejerna.

Till dig som tänker ”jamen så har jag det varje dag, välkommen till verkligheten stumpan” eller ”det har med åldern att göra” eller ”jag är också glömsk, det är inget onormalt med det” tack för din tanke men behåll den gärna för dig själv. Du får mig inte att må bättre när du säger så, jag känner mig bara förminskad, som att jag inte är sjuk på riktigt och att jag bara inbillar mig. Tidigare har jag varit en person som klarat tunga stora kreativa projekt på jobbet med mycket ansvar, tidspress och övertid, ändå kommit ihåg alla barnkalas, presenter, födelsedagar och släktkalas, bloggat och byggt upp ett företag samtidigt som jag producerade tre böcker, passade tider och tvättade, diskade, hade koll på extrakläder på skolan, vårdanser, musikaler och andra aktiviteter. Jag hade stenkoll på alla mina roller som mamma, fru, syster, vän och kollega. Jag glömde aldrig något, ALDRIG. Nu känner jag inte igen personen jag blivit och det skrämmer mig ibland. Visst jag förstår att man kan glömma saker då och då, det gör alla människor. Att glömma köpa mjölk, glömma tvätten i maskinen eller missa ett program på TVn är ju inte hela världen. Men när man glömmer saker som att gå till jobbet när man ska, glömmer att dyka upp på ett bokat kundmöte, glömmer inbokade träffar med skolsystern eller glömmer halva sitt sortiment på ett viktigt event. Eller veckohandlar för att i kassan inse att man har glömt handväskan med plånbok och telefon hemma. Ja då är det ju faktiskt ett problem och något som jag inte tror är en del av din vardag även om du är glömsk.

Det här händer framför allt när jag utmanat mig och jobbat mycket. Då blir det värre. Men jag tar det inte så hårt och försöker att inte lägga någon värdering i det som händer. Tillsammans med min psykolog känner jag ändå att jag har koll på läget och lägger min energi på att bli glad när jag faktiskt kommer ihåg saker istället. Som med veckans största överraskning.

Veckans största överraskning

Veckans största överraskning kom när jag låg i soffan och slökikade på instagram. Såg att Alexander Pärleros från Framgångspodden var i Göteborg och började tjoa om att det var premiär för Framgångsshowen. WHAT?! Var den idag?? Jag kom inte ens ihåg om jag köpte biljetter eller inte, för jag hittade ingen som ville följa med mig. Minnet var som raderat. Kollade mailen snabbt och japp, jag hade faktiskt en biljett och om två timmar ska jag vara där… fick en kallsvettattack och hjärtat hoppade över några slag men jag lyckades samla mig, ringa underbara svärmor som kunde släppa allt och vara barnvakt sen var det bara att lite smått chockad sätta sig på bussen och åka.

För mig som person och som egenföretagare är det viktigt att hitta något då och då som riktigt drar mig framåt, som hjälper mig att våga sikta långt och uppåt! Istället för ner och bakåt, för det kan jag redan. Man har ju inga peppande veckomöten, utvecklingssamtal eller månadsmöten där chefen pratar om långsiktiga mål och resultat. Med Framgångspodden har jag fått så många bra idéer, tips på rutiner jag aldrig skulle kommit på själv, ovärderliga råd från en massa intressanta personer med helt olika bakgrunder, livsresor och yrken. Hur gör andra företagare? Hur planerar dem sin tid? Vad är det som funkar? Speciellt avsnitten med hjärnforskare, mentala coacher och människor som varit utmattade har hjälpt mig massor.

Föreställningen ägde rum på Lisebergsteatern, en mysig gammal teater med 500 platser. Alexander var 100 % sig själv och gav oss alla en underhållande och personlig föreställning om motgångar, sorg, skratt, goda råd och vikten av att fira sin egen framgång. Det är också väldigt intressant att faktiskt ställa sig frågan: Vad är egentligen framgång?

Många förknippar ordet framgång med pengar men för mig betyder det något annat. En av dem vanligaste frågorna jag får är: Går företaget bra? Kan du leva av ditt företag? Även om jag vet att alla som frågar om min företagsekonomi vill mig väl, hade jag nog hellre fått frågor som ”Vad var det som fick dig att våga satsa?” eller ”Vad är det roligaste med att ha eget?” eller kanske till och med ”Hur blev du så modig?”

Jag har bara ett fokus just nu och det är att vara glad när jag vaknar till en ny dag. Och just nu går det ganska bra 🙂

Framgångsshowen
Lisebergsteatern
Alexander Pärleros och StinaMaria

Vad tycker du? 4 Kommentarer

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.