Sy och hantverksfestivalen i Umeå

Sy & Hantverksfestivalen i umeå

Wow!! Vilken mässa!! Sy & Hantverksfestivalen i Umeå var nästan lite för bra. Hur smidigt som helst att transportera allt in i mässhallen, fantastisk mat på restaurang Kummin och så roligt att träffa utställarna som var där. Det var så mycket fint att titta på och min plånbok kanske öppnades lite för många gånger.

Jag köpte allt möjligt, tyg och mönster till en klänning, garn till ett par Lovvikkavantar, vintage knappar, pärlor, pärlor och pärlor och annat material till min smycketillverkning och inte minst coola tygpåsar för oss sticknördar. Inspirationen visste inga gränser och kreativitet flödade innanför väggarna på Nolia.

Det var så himla roligt att träffa alla som kom förbi montern, ni sa så många fina saker och ni ska veta att det betyder så HIMLA mycket. Om det är något som gör mig glad så är det just det, att veta att du läser mina ord. Du som känner igen dig, du som har vågat sticka ditt första projekt med mina mönster, du som har hittat inspirationen och motivationen att börja sticka igen, du som blir glad av mina grytlappar, du som älskar mina bilder på instagram. Ord blir löjliga och svåra att placera när jag vill uttrycka min tacksamhet för varenda en av er som tog er tid att stanna och prata.

Jag bodde hos min syster i hennes lägenhet, myste med mina syskonbarn, blev bortskämd med scones till frukost och tända ljus. Min syster är fantastisk på att få ett hem att bli mysigt och avslappnande. Hon är grym på ordning & reda, städning, sortering, rensning och funktionalitet. Men även på att låta barnens konst få en stor och viktig plats på väggarna och i hjärtat. Det har varit så skönt att komma hemifrån några dagar och vara innanför någon annans fyra väggar. Andra rutiner, andra dofter, andras mat, andras vardag, andras utmaningar. Befriande.

Då och då blev det husvagnshäng med mina föräldrar, övertrötta och fnissiga över en kopp te eller två summerade vi helgen som varit innan väskorna skulle packas och färden hemåt skulle ta sin början.

Vardag igen

Veckan som varit är trött och dimmig. Den blev inte alls som det var tänkt men inte mycket blir det numera. Jag lär mig, lite i taget, inte brusa upp, inte ångra. För det blir bra ändå. Viktigast är tiden med barnen. Att lyssna, gå på utvecklingssamtal, locka håret inför kvällens disco, att spela finns i sjön, baka, lyssna på läsläxan, dansa, räkna matte, jobba med limpistol och pompoms, rita, vika tvätt, pärla, bita sig i läppen och låta dem söla på halva fingrarna när de själva ska måla naglarna, gå till biblioteket, ta en cykeltur… Jag njuter av varje sekund. För mamma är tillbaka.

På stickorna

Jag har stickat många vantar men faktiskt aldrig ett par lovikkavantar. Vet inte riktigt vad jag har väntat på men nu kör vi, hur svårt kan det vara? Det blev ett kit från Kaki och några minuter senare så woalla!! Okej, inte riktigt men snabbt gick det! Eftersom jag älskar struktur framför färglek fastnade jag för ett par med en broderad blomma på. Tänkte att jag skulle tvätta dem med såpa och rugga dem så dem blir täta och fina. Lovar att lägga upp före- och efterbild.

Vill du också sticka dem? Du hittar mönster och garn här. Och nej inget betalt samarbete här, jag är bara nöjd och vill tipsa 🙂